Det skär inte i hjärtat längre, det är bara som en stor jävla illamående klump som sitter i halsen.
Jag mår illa, illa för att inget blev som jag tänkt mig.
Mitt liv hade kunnat se så annorlunda ut och frågan är, hade jag varit nöjd då?
Hade varje dag jag vaknar varit en bra dag?
Det är inte bra att tänka för mycket på vad som blev av eller inte. Borde egentligen fokusera framåt istället.
Men det är just det jag är skit dålig på...att sluta älta gamla problem.