så vackert...

Ibland så skippar vi snacket vi bara vet vad vi vill..
Det kändes nästan överflödigt och använda rösten, okej...

Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion
vi åt och drack och grät och vi skrattade och vi kom ihop
Som bästa vännen som har tagit det till nästa level
där vi bara hoppades men fick se vad som hände!





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0