Imorse när jag gick till jobbet klockan klockan sju, svettig, osminkad och med yvigt,burrigt nytvättat hår gick jag förbi en man..eller ja pojke runt 25 kanske...

Jag kollade lite åt sidan och såg att han kollade tillbaka..
Han var utländsk och till en början såg han lite läskig och farlig ut
( absoluuuut inget rasistiskt, det vet alla som känner mig! )
Av någon anledning snabbade jag på stegen lite..haha
Både för att jag hade bråttom och för att jag tyckte han kollade med sån där stirrande blick..haha
När jag gått så jag var ungefär 20 m framför honom så joggade han ifatt mig och tog tag i min axel.
Jag blev skit rädd, hoppade till, kollade med konstig, frågande blick på honom..
Hjärtat var uppe i 2000 vid den här tidpunkten kan jag berätta..haha

Han: Hej! Den snyggaste idag!
Jag: Va?
Han: Ja, ta det som en komplimang. Du är den snyggaste jag sett idag..

Jag blev helt chockad och började skratta lite nervöst.  Blev så många konstiga omständigheter runt fallet liksom.

1.  Jag blev nervös av att han vågade springa fram, ta tag i och säga något sånt till en okänd tjej, och jag att fick bli offret i detta fall, är väl en merit?
2. Jag såg ut som ett monster och han tyckte jag var så söt så han var tvungen att säga det, alternativt han drev med mig för att se min reaktion. taaskigt
3. Han sa att jag skulle ta det som en komplimang? men ja, vad skulle jag annars ta det som? ska jag blir rädd och börjar springa? ta det som en förolämpning? invit till hett sex? haha
4. Jag var liksom den "snyggaste" han sett under hela dagen? åhå,  det är kanske ändå ingen merit om man mötts klockan halv 8 och inte en människa syns till ,eller?

tänk hur mkt man kan anlysera ett möte med en okänd person som varade typ 15 sekunder..

Oavsett, jag fick mig ett gott, nervöst skratt!