När jag har sånnahär dagar, då jag känner mig ensam och kommer på mig själv när jag står framför spegeln och undrar vem fan som tittar tillbaka på mig, försöker jag verkligen hålla humöret uppe. Det brukar funka.



Men idag funkar det inte. Alla tjejor är spårlöst försvunna på massa olika uppdrag. Birthday, jobb, skola och annat.
Jag är ensam hemma, som vanligt. Det är dåligt väder och jag har inge jobb och ingen skola.
Och vad gör jag?
Jo, sitter och tycker synd om mig själv.
Funderar på varför saker aldrig funkar för mig samtidigt som jag pillar mig själv på ansiktet och torkar bort en patetisk frampressad tår från min kind.
Måste lösa alla grejor nu. Jobb, plugg, lägenhet osv.

Jag har inte gråtit en enda gång på över ett år, men just nu önskar jag bara att jag kunde sätta mig ner i ett hörn och gråta floder. Det är sååå jobbigt att bete sig vuxet med känslor som ett barn..

Snart kommer tjejerna och då hoppas jag på bättre humör..

tur att det är en självklarhet med er <3